Den efterlängtade hundrastgården i Norrtälje är nu på gång att förverkligas tack vare en engagerad privatperson som med egna medel går in och bygger upp denna! Han lägger ner tid, pengar och arbete - kommunen hjälper till med... att upplåta en plats. Inget annat tyvärr. Men vi kanske ska vara glada ändå? Norrtälje Kommun är ju inte kännt för att ta rationella och genomtänkta beslut innan man beslutar var pengar ska hamna, vad som ska byggas eller hur vägar ska planeras.

Rastgården hamnar helt perfekt vid skog, sjön Lommaren och Hundfiket! Se karta: http://kartor.eniro.se/m/nGpRg

Jag personligen kommer förstås bara använda rastgården när den är tom på andra hundar eller i sällskap av hundar som Bosse redan känner och går ihop med. Sen finns det alltid en chans att träffa andra hundägare med hundar för att skapa nya kontakter vilket är trevligt.

Jag hoppas nu bara att rastgården får hålla sig fin utan vandalism eller hundägare som inte plockar upp efter sina hundar. Jag hoppas också att alla respekterar de regler som kommer att finnas gällande löptikar, sjuka hundar mm. Av erfarenhet vet jag att det finns otroligt många korkade hundägare - men det är ju en del av mitt jobb - att skydda Bosse från dem.

En hundägartyp som jag kan bli helt vansinnig på är den som går med sin hund längst ut i utsträckt koppel och låter hunden fara fram till alla hundar de möter med kommentaren "får de hälsa". Notera att frågan om att hälsa kommer när dess hund redan står nos mot nos med min. Dessa hundägare är de största jäkla pantade idioterna på denna planet! Tänk om MIN hund är sjuk och smittar? Tänk om MIN hund är rädd eller aggressiv? Vissa människor som har hund är helt förståndshandikappade! Ja - ni förstår hur upprörd jag blir av att bara prata om det... förlåt, blogga om det. Så när dessa idioter kommer för nära brukar jag markera ganska snabbt med ett ben i vägen eller bara ropa "stopp"! Har fått frågan om min hund är galen, har fått sura miner och oförstående blickar. Det är okej, jag tar det om det kan skydda min hund från onödiga konflikter. Oftast går ju sådana här "möten" bra och konfliktlöst... men jag tar inte risken i onödan. Hundar ska mötas utan koppel, fria att hälsa på hundars vis och bara i kontrollerade former. Bosse har redan en flock och några utvalda vänner - det går ingen nöd på honom.

Ja just det - hundrastgården. Det ska i alla fall bli väldigt roligt att se resultatet och låta Bosse leka där ibland bland sina kompisar utan att behöva gömma sig i skogen.

Ikväll tog Malin mig under sina vingar och visade mig hur man lägger personspår. Hon berättade lite om hur man ska tänka, prata med hunden, visa, förbereda och allt annat möjligt som jag inte kommer ihåg. Malin kör mycket spår och nu med sin Schäfer Stella som spårar typ ALLT!

Jag var lite orolig att Bosse inte skulle tycka att det var så intressant med föremål längst spåret då hans föremålsintresse inte är det högsta. Men jag ville samtidigt inte använda godis så vi chansade. Jag hade på dagen tidigare svängt förbi Bromma Zoo då jag ändå behövde fylla på tuggbensförrådet och passade då på att köpa två nya leksaker. En stor sork? med en liten petflaska i som man kan byta ut när den tar slut och så en sladdrig gris med prassel i som jag gissade Bosse skulle tycka om. Grisen fick följa med ut i spåret. När jag rastade Bosse innan Malin dök upp så busade jag med honom och grisen en stund så han skulle få upp intresset.

Bosse fick vänta i bilen medan jag la ut spåret. Jag gick ut ca 5 meter in i skogen där vi gissade att ingen annan rört sig. Svängde 90 grader och bara började gå. Jag la ut lite olika föremål var 10:e meter och trampade på varje föremål innan jag gick vidare. Vek sen av ut mot vägen igen.

Nu så här första gången så låg spåret bara ca 10-15 minuter vilket tydligen gör att spåret är mera spritt än om man låter det ligga längre... det blir ju då egentligen svårare för hunden att hitta ett rakt spår att följa...

Jag tog ut Bosse, satte honom nära vägkanten ca 5 meter från där jag gick in och satte på honom selen. Sen visade jag med handen in i skogen och han hittade spåret rätt snabbt. Vi gick in så att vi hamnade en bit in på spåret så att han skulle få möjlighet att avgöra vilken riktning jag gått åt. Han hade lite svårt att avgöra min riktning så jag visade honom lite... sen var det full fart framåt!

Det jag blev mest förvånad över var att han faktiskt markerade alla "apporter"/leksaker jag lagt ut. Vissa tog han upp för att leka med, andra markerade han bara med nosen och tittade på mig. Så duktig!!

Han fixade hela spåret och jag fick igång honom på nytt efter varje apport. Det var otroligt kul och alltid lika häftigt att se hur hundar kan använda sin nos!

Efter att Stella fått gå ett spår också så la vi ut en sökruta för att även prova detta. Roligt. Bosse fattade direkt. Hittade sin gris typ på en gång... men vi måste träna på det där med att komma tillbaka med grejerna.   

Bosse med fortfarande fin gris:

Apporterna:

Lite trött gris efter att både Bosse och Stella tagit oskulden på den....

I fredags kom Soyas valpar, 4 flickor och 1 pojke! Alla mörka (brindle). Skulle ha åkt över och tittat på dem men tiden har runnit iväg så jag hoppas på att få se dem live i veckan och då ta massor av foton.

I helgen har vi verkligen inte gjort något annat än flämtat ikapp i värmen. Söndagen var ju värst med sina 30 grader i skuggan. Altanbygge och badstrand stod på schemat. Bosse har redan hittat sin favoritplats på baksidan. På altanen har man ju lite utsikt... och skugga när värmen är som värst. Ännu finns inget staket runt om, den nya panelen är nästan helt på plats, fönster och dörrar på gång och tak ska byggas över en del av altanen... men Bosse trivs ändå.

Att det inte blev något tävlingsdebut för mig och Bosse i söndags känns jättetrist. Samtidigt lite skönt att slippa tävla i värmen, Bosse hade varit mycket påverkad. Det gick i alla fall jättebra för resten av lydnadsgänget - grattis till fina prestationer!

Nu har PM kommit för tävlingen i Hallstahammar som Boxer klubben anordnar om två veckor. Men jag gissar på att vi skippar även den och ser fram emot en tävlingssäsong med början nästa vår. Dessutom startar tävlingen med samling 07:30 vilket betyder att jag skulle behöva åka hemifrån typ 05:20 - nej tack!

Denna vecka blir det fortsatt lugnt med noll lydnadsträning, förhoppningsvis lite personspårsintro och titta på valpar!

Så klart även hundar ska få njuta av en svalkande isglass i sommarvärmen. Recept: Vatten, foderkulor, köttfärs och lite olivolja... eller något annat smaskigt. In i frysen över natten. Uppskattat!

Fick för en stund sen samtal från kennelmamma Malin - första valpen har tittat ut - en svart liten tik! Längtar tills man får se de små underverken! Jag gissade på att det blir några svarta och några röda. En annan uppfödare gissade på tigrerade... så spännande att få se vilka små färgbomber som kommer ut till världen.

Nu håller vi tummar, tår och tassar att Soya mår bra och fixar sin tredje och sista kull... hon är så duktig!

Bosse är med på jobbet idag. Han har jobbat för fullt med sitt märgben jag plockade med mig ur frysen i morse. På nedan foton ser ni hans ynkligaste blick - nej, jag har inte slagit hunden... bara tog ifrån honom märgbenet en stund.

Direkt efter jobbet hoppade jag i mina röda Lundhags, satte på Bosse klövjeväskan ochtog med lite gottis som belöning vid kontakt.
Vi knallade på i solig skog ungefär 45 minuter innan vi var hemma igen. Skönt med tyst umgänge, lite smultron i mun och glad hund.

Jag tror det är viktigt att veta när det räcker. Att ha känsla för när gränsen är nådd. Att förstå när man är besegrad. Just nu känner jag mig som en rutten fisk med självförtroendet ungefär 40 centimeter under marken jag går på. Jag är besegrad av Bosses härliga pubertet som har tagit överhanden.

Gårdagens träning på lydnadskursen var vårt sämsta någonsin. Jag vet ju med mig att Bosse förändrats senaste veckorna, ungefär samtidigt som lydnadskurs 2 faktiskt drog igång. Han har blivit mer utåtriktad än någonsin (eller som förut men skiter blanka fan i mig) och lever i ett rosa moln av dofter och synintryck. Jag förstår att han kanske och förhoppningsvis är i sin sista utvecklingsfas. Nu testar han mig hårdare än någonsin.

Det konstiga är att han sköter sig relativt bra hemma och på promenader - men väl på bruksplan eller någon annanstans där jag sätter liiite krav på honom i kombination med störningar i form av människor och hundar så ballar han ur! En del säger att "ta tag i det problemet hemma - inte på bruksplan"... men han HAR ju inga problem hemma! Jag får nog helt enkelt utsätta honom för nya miljöer med mycket folk för att locka fram hans dåliga sidor så att jag får möjlighet att träna den lilla odågan i att ha kontakt med mig... MIG!!!

Igår kväll började jag kursen med att värma upp med lite lägganden, ställanden, linförighet och det såg fint ut. Tillsammans körde vi sen en platsläggning. Jag stod kvar nära, Bosse var uppkopplad i lina i smyg, jag fick påminna med röst några gånger att lägga ner hakan... men han låg faktiskt kvar hela tiden. Det var bra. Även tandvisningen gick bra. Sen tröttnade Bosse och bara sket i mig och tyckte att allt annat var roligare. Jag höll på att bryta ihop i gråt. Den externa belöningen (grisen) jag hade med mig hjälpte inte heller, förstod ju att jag inte skulle ha haft med mig den utan att träna in den först under korta stunder, det blev för stort fokus på den. Han drog och stretade mot träningsväskan länge! Provade att ha grisen i min träningsväst istället men det fattade han inte alls. Jag band upp honom och tog en lång paus. Hade jag haft ett hagelgevär så...   Fy fan, han var inte vatten värd i mina ögon. När kursledaren sen säger att jag behöver jobba med mitt humör (med glimten i ögat) så blir jag förbannad på mig själv för jag förstår ju att träningen ska vara rolig... men jag blir arg på honom också innerst inne för han vet inte hur duktig Bosse var innan denna kurs drog igång. Han tror ju att Bosse alltid varit så här olydig! Bosse var en stjärna som nu pekar finger åt mig! Det gör mig så jäkla besviken och ledsen! Ja och nu är jag besegrad, jag förstår det och måste lägga upp en plan utefter detta. Min plan är att skita i tävlingen denna helg samt nästa. Under tiden ska vi inte träna lydnad över huvud taget. Vi ska inte träna några moment över huvud taget! Han kan ju alla moment fantastiskt bra och de kan jag plocka fram igen när han är mogen för det. Just nu skapar träningen bara konflikter mellan oss vilket jag absolut inte vill - träning ska vara kul!

Det finns dessutom ingen mening med att gå ut på plan och tävla med noll självförtroende, en hund som fokuserar mer på publik och dofter och sen lämna sin första tävling med dålig känsla. Det finns INGEN mening med det.

Nu ska vi bara promenera i skogen med klövjeväska, spåra lite, jogga nån mil i veckan och bara träna kontakt... kontakt med MIG! That´s it!

Ikväll var det dags för Bosse att välja en ersättare för grisen... oavsett mjukisdjur så är den redan döpt till just "grisen". Dagens fråga, vilken av dessa tre föll Bosse i smaken?

Jag hade min favorit och trodde verligen på denna... men jag hade fel. Bosses nya vän är....

Den lilla snögubben! Så herr snögubbe heter idag Grisen och har redan "bitits in" med glädje. Jag var dock tyvärr tvungen att döda bjällerklangs melodin i honom med en hammare då jag inte stått ut annars. Men nu sover han gott i träningsväskan tillsammans med koppel, bajspåsar, apporten, godisskålen och klickern. Tror att kattmaten gjort sitt... den får vara med i godisskålen då kanske.
Imorgon är det sista tillfället på lydnadskurs 2 på RBK. Då ska vi fokusera ingångar och extern belöning.