Imorgon åker vi till Åre för 4 dagars utbildning i barmarksdrag! Jag åker med Ullis och hennes Ozzy Eyes och vi kommer bo i hennes husvagn. Har packat sköna kläder för utomhusaktivitet och en massa lättlagad mat.... burkmat, grönsaker och självklart nybakad bananpannkaka till frukost. Ser fram emot kursen samt Åre som jag ännu inte haft anledning att besöka.

Har jag täckning så kanske jag uppdaterar där... annars kommer ett längre inlägg när vi är tillbaka!

eller även kallat hot spots vill inte ge med sig riktigt i denna värme. Har dessutom fått tejpa ihop Bosses gamla tratt då han gärna kliar upp skorporna när det väl börjar läka... suck!
Har ett flertal vänner som haft problem med fukteksem på sina hundar i sommar... kan det vara värmen i kombination med mycket bad... pga värmen... moment 22.
Så här ser i alla fall hot spots ut för de som inte vet: (har klippt ner pälsen runt om för att lättare hålla torrt och rent)

Bosse är sjukt missnöjd med sin tratt... men den får bli ett måste tills sista skorpan ramlat av.
Just nu behandlas fukteksemet med alsollösning som torkar ut och lindrar samt zinkpasta som torkar ut och smörjer... är även lite antiinflammatoriskt.

Nu hoppas vi på att det blir mycket bättre innan Åre-resan!

Just nu är det lite sommarlov från bloggandet. Beror mest på att jag har semester och har fullt upp med att bada, umgås med familj och vänner. Det är sjukt varmt så det går inte att vara inomhus å blogga ändå.

Idag är det dock lite humanare väder och eftersom jag kom upp todigt ur sängen så tänkte jag att "bäst att passa på att ladda upp lite bilder från mobilen å blogga lite rå".

Så här kommer en sammanfattning av senaste veckan...

Bosse njuter av vår nybyggda altan och uterum

Bosse njuter av lilla hundbadet bredvid Lommarbadet... det är mest en gytjepöl tyvärr...

Sista arbetsdagen på jobbet hittar Bosse sin favoritplats... här kan man kolla in alla som rör sig i kontorshuset.

Vi passade även på att träna lite signalkontroll på fikarasten

På lunchpromenaderna ägande Bosse sig mest år strejk

Sista arbetsdagen tog vi en skogspromenad på 2 timmar.... hade en rätt trött hund efteråt....

Skogsagility?

Balansträning

Till helgen fick vi besök av vänner och deras lilla fis Vilda

Det tog ett par dagar för Vilda att acceptera Bosses... hrmmm... charmiga personlighet. Många sura miner senare så var det riktigt söta tillsammans.

Bosse har även hjälpt till med grillningen i sommar

För någon dag sen var vi i Hagaparken för promenad och picknick... det var fantastiskt! Bra med vatten för hundarna att svalka sig i och stora grönytor för lek och bus!

Bosse var trött... igen....

Var på IKEA igår... köpte de där mössen alla pratar om... de där som deras hundar älskar och bara kostar typ 9 kr styck...

Bosse älskade dem också... i 5 sekunder tills de bara var en tuss av bomull kvar...

Ja... sånt har vi sysslat med senaste tiden. Har sprungit en del också men Bosse har fått stanna hemma pga värmen. En kväll fick han följa med på en kortare runda. Ska försöka ta mig ut imorgon bitti på lite barmarksdrag med Bosse - vi åker ju till Åre nästa vecka på Draghundförarutbildning! Ska bli roligt! Det är en 4 dagar lång utbildning och jag har turen att få åka med Ullis och hennes Ozzy Eyes i deras husvagn. Bra om vi hinner springa lite innan... hoppas även på att få testa på kickbike och cykel där.

Jo Bosses öga ser mycket bättre ut nu. Fliken är kvar men har blivit mindre och verkar inte irritera något:

Tyvärr har han fått lite fukteksem (hotspots) på kinderna igen... verkar vara återkommande på somrarna? Men har börjat torka ut bra nu. Får hålla koll och genast klippa ner pälsen och torka ut det med alsolsprit så fort det dyker upp minsta lilla så håller man det på låg nivå. Det sprider sig ju blixtsnabbt om man inte ser det på en gång!

Nu ska vi åka och bada!

Helgen har fortsatt i solens och värmens tecken! 30 graders värme och stekande som (med parantes för söndagens åska och regn då...) Helgen började riktigt bra med champange på nybyggda altanen med släkt och familj. Vi kollade på CrossFit Games som avslutades igår kväll - grät faktiskt en skvätt när Camille Leblanc-Bazinet vann guld!

Lördagen hade vi planerat att tillbringa på Åland tillsammans med vänner - vilken dag det blev! Så härligt, en massa god mat och mycket bad och sol! Bosse fick umgås med Tessans mamma och Anders... och hans gamla tik Tess. När vi hämtade Bosse på kvällen hade han fått cykla en hel mil i värmen! Jag hade själv aldrig utsatt honom för detta men jag har lärt mig att man säger INTE emot 70-åriga män med Anders erfarenhet... haha! Bosse levde i alla fall och var glad... men sjuuukt trött! Han hade fått svalka sig i grisiga diken och blivit duschad och tvättad två omgångar. Boot Camp för hundar - någon?   

Hur som så promenerade vi hem från hundvaktarna och Bosse får syn på en katt som han gärna vill nosa lite på. Dum som jag är tänker jag att det kan han väl få göra lite försiktigt och släpper fram honom i kopplet försiktigt... det går så fort! Plötsligt svingar katten sin tass rakt över ansiktet på Bosse och han gnäller till... och morrar samtidigt... det var nytt! Han vill INTE hälsa igen och jag kollar snabbt om han blöder... nä, inga sår någonstans. Skrattar lite och tänker att Bosse nog kommer låta katter vara ifred nu.

Mycket senare på kvällen när jag gosar med Bosse ser jag att det rinner från höger öga och torkar honom... och ser att han har ett rött streck rakt över ögonvitan vid ögonvrån! SKIT! Det måste ju ha varit katten!

Han verkar ändå inte besvärad... bara jättetrött efter sin boot camp förstås så jag låter honom sova och tänker att jag tar tag i det imorgon bitti. Passade samtidigt på att rådfråga andra staffeägare och uppfödare om hur allvarlig denna typ av skada kunde vara - det är så bra att ha andra erfarna hundägare nära till hands! Jag fick svaret från ALLA att ta mig till veterinär snarast möjligt... usch så orolig jag blev.

Så på söndag morgon åkte vi till Albano och hade turen att vara på plats nästan först av alla så vi behövde inte vänta nåt alls! Bosse tyckte inte om att stå fasthållen på bord så jag fick brottas en del med honom - envisa hundjäkel! Men han var snäll som alltid. Veterinären kunde ändå konstatera efter droppar och koll med lampa att det inte var några skråmor alls på hornhinnan! Så himla skönt! Katten hade "bara" träffat det innersta ögonlocket vid ögonvrån så att den liksom klyvts... den trasiga biten låg liksom och simmade över ögonvitan ibland vilken fick det att se ut som ett sår rakt över den. Han behövde ingen medicin eller nåt annat utan biten kommer lostna av sig själv så småningom.

Resten av dagen låg Bosse bara och sov... inte pga ögat utan fortfarande den påfrestande cykelturen skulle jag tro. Jag var typ 2000 kr fattigare men sjukt glad över att Bosse haft sån tur! Han må vara en envis hund med guldfiskminne... men tur har han haft - det här var första gången i hans snart 3-åriga liv som vi besöker ett djursjukhus!

I bilen på vägen tillbaka kom världens oväder. Åska, blixt och dunder... och massor av regn! Bosse bara snarkade!

Idag fyller jag år tydligen... blev påmin om detta dagarna innan samt av min härliga familj som väckte mig imorse med frukost på sängen! På lunchen fick jag äran att få besök av lillasyster och lilla Molly! Blev bjuden på lunch och valpgos - bästa dagen!

Bosse funkar bra med Molly, hon är superduktig på att visa sig fjäskig så det är ju lovande, haha! Men när Bosse blir lite väl leksugen så är Molly fortfarande för liten för de buffligaste lekarna. Hälsningsritualen:

Sen fick jag vara valpvakt en kort stund, då var Bosse mycket lugnare... jag tror lillasyster har dåligt inflytande på Bosse om jag ska vara ärlig   

Ganska gulligt när man är rädd för märgbenet, haha!!

Men till slut kom Molly på att det va bättre att vara vänner:

Bosse tyckte nog att det var lite surt att inte få ha nåt ifred... inte ens sin egen filt....

Jag passade faktiskt på att filtträna lite när jag ändå hade Molly - superstörningen här!

Molly - blivande apportör?

Det blev lite bus också.... man vill ju göra som morbror:

Molly är verkligen en liten guldklimp! Lugn och trevlig, busig och framåt... och så klart supersöt! Längtar tills första utställningarna, det ska bli så kul att följa henne! Jag vet att hon har massor av aktiviteter framför sig - för en bättre matte än lillasyster kan jag inte tänka mig för denna lilla prinsessa!

Molly lämnade en liten present och Bosse somnade på stört när de åkt hem....

Puss på nosen!

Ja, ett mirakel har skett! Jag ska berätta mer....

Först vill jag berätta att Bibbis alla valpar har fått nya fantastiska hem och lilla monstret stannar hemma hos kennelmamma. Så härligt att se alla foton som läggs ut på par, singlar, familjer som hämtar sin lilla valp! Vilken lycka man läser i deras leenden och ögon! Man minns ju själv den där blandade känslan av nyförälskelse och jag-kommer-oroa-ihjäl-mig. Den är fantastisk!

Min lilla favoritflicka fick också ett nytt hem så klart... hos MIN LILLASYSTER! HOS MIN LILLASYSTER!!! Lilla miraklet, lilla favoritflickan fick bli en lite Molly.... Molly & Melker - smaka på den!

Jag är så glad! Jag är SÅ AVUNDSJUK! Men jag är så GLAD att hon blev en familjemedlem nära mig!!!

Min lillasyster (och kennelmamma Malin) lurade mig, sa ingenting på dessa veckor som de visste... luringar! I fredags åkte jag hem till mamma i Sthlm för att hämta hem lilla dottern som varit hos andra lillasyster en vecka. Vi skulle grilla lite då alla var lediga. Jag kommer dit, Bosse blir hänvisad till övervåningen (inget konstigt med det när han är busig) och jag sätter mig på terassen. Plötsligt står min lilla skitunge till lillasyster bakom mig med lilla prinsessan i sin famn! Jag bara dog! Tog henne i famnen och grinade... GRINADE! Jag grinar knappt när barn föds... men jo visst bölar jag fritt när jag får en valp till familjen! Suck! Jag är så kär!

Lilla Molly är så härlig till temperamentet också, lugn och gosig men ändå supernyfiken och tuff. Hon kommer passa perfekt i familjen med Melker!

Här kommer så klart en bildbomb från fredagens "grillkväll" (blev mest valpgos):

Hittar sin spegelbild

Noelia visar hur dammsugaren fungerar

Bosse och Molly myste också

Jo, vi grillade också

Bosse & Noelia

Lycka till med skatten!!!!

Lova ya!

Igår fyllde Bosses andra kull 6 månader... tiden går fort! Några har t o m hunnits ställas ut i gränna och senast i helgen blev lilla Cera BIR i Köping! Grattis!!

Nu har de i alla fall blivit 6 månader gamla, hurra hurra, hurra hurraaaaa!

Ruff

Phoenix

Cera

Bella

Nellie

(som jag tyvärr inte har någon nyare bild på)

Puss på er sötnosar!!!

Något jag ibland funderar över är hur långt jag skulle gå för att hålla min hund vid liv - alltså om han blev gammal, sjuk eller skadad. Hur självisk skulle jag vara? Eftersom jag ännu inte behövt vara med om detta är jag självklart okunnig i den mening att jag inte har egen erfarenhet att tala om - men jag hoppas att jag tänker likadant i framtiden som nu när jag säger att allt för många hundägare håller kvar sina vänner vid liv alldeles för länge - till nackdel för hundens välbefinnande.

Blir hunden skadad får jag hoppas att jag möter en veterinär som inte är velig i sitt utlåtande utan faktiskt kan råda mig till ett vettigt beslut. När min hund blir så gammal att han börjar halta, ha ont eller blir blind och döv - då får han gå. Han ska inte stanna hos mig som någon kuddvärmare bara för att jag tycker mig se en glimt av glädje i hans viftande svans då och då.

Jag blir uppriktigt sagt ledsen när jag ser gamla hundar halta fram, med oklippta klor, trötta ögon med sina ägare som vägrar släppa dem vidare. Jag får lust att både skrika och gråta. Det är inte värdigt!

Sen finns det alla dessa gråzoner med hundar som blir sjuka, får allergier - allt beror ju så mycket på hur sjuka de blir. Men om jag ska försöka hitta någon mittenväg genom gråzonerna så får jag en känsla av att man även vid dessa fall sliter alldeles för länge med att hålla sin älskling kvar. En hund som resten av livet ska gå på kortison, inte kan leka utomhus i gräset, alltid går med sockor på tassarna för att inte klia sönder sig (det kliar ju ändå!) eller måste till veterinären var och varannan vecka för behandling - är det värdigt för ett djur? Mår hunden bra? Är det verkligen roligt att ha hund då? Näe - det är inte roligt (och det är det ju inte alltid normalt sett heller...) och hunden känner ju av din oro, din nedstämdhet och ängslan. Du dammsuger varje dag, köper luftrenare, smörjer och tvättar din hund dagligen - ska det vara så att ha hund - är du lycklig? Är hunden lycklig?

Jag blir ledsen när jag läser på forum för t.ex allergiska hundar. Man söker efter nya metoder för att hjälpa sin vän - men inte ens veterinärerna har kunnat hjälpa. Ändå ska man fortsätta låta sin hund plågas medan man letar efter en lösning - ett mirakel?

Jag är inte hjärtlös, jag förstår att man vill göra ALLT för sin älskling... men ALLT kanske är just att befria sin vän från plågorna så snart det bara går? Man kan inte vara självisk i dessa fall - men allt för många har sina hundar enbart för sin egen skull. Hunden litar ju på att du ska ta rätt beslut när tiden är inne - då måste vi hundägare ta vårt ansvar och faktiskt ta det beslutet även om det känns onaturligt för en människa - men faktisk - det är den största kärlekshandlingen för ett djur som lider.