BosseBus

Alla inlägg under juli 2014

Av Johanna - 28 juli 2014 13:38

Helgen har fortsatt i solens och värmens tecken! 30 graders värme och stekande som (med parantes för söndagens åska och regn då...) Helgen började riktigt bra med champange på nybyggda altanen med släkt och familj. Vi kollade på CrossFit Games som avslutades igår kväll - grät faktiskt en skvätt när Camille Leblanc-Bazinet vann guld!

Lördagen hade vi planerat att tillbringa på Åland tillsammans med vänner - vilken dag det blev! Så härligt, en massa god mat och mycket bad och sol! Bosse fick umgås med Tessans mamma och Anders... och hans gamla tik Tess. När vi hämtade Bosse på kvällen hade han fått cykla en hel mil i värmen! Jag hade själv aldrig utsatt honom för detta men jag har lärt mig att man säger INTE emot 70-åriga män med Anders erfarenhet... haha! Bosse levde i alla fall och var glad... men sjuuukt trött! Han hade fått svalka sig i grisiga diken och blivit duschad och tvättad två omgångar. Boot Camp för hundar - någon?   

Hur som så promenerade vi hem från hundvaktarna och Bosse får syn på en katt som han gärna vill nosa lite på. Dum som jag är tänker jag att det kan han väl få göra lite försiktigt och släpper fram honom i kopplet försiktigt... det går så fort! Plötsligt svingar katten sin tass rakt över ansiktet på Bosse och han gnäller till... och morrar samtidigt... det var nytt! Han vill INTE hälsa igen och jag kollar snabbt om han blöder... nä, inga sår någonstans. Skrattar lite och tänker att Bosse nog kommer låta katter vara ifred nu.

Mycket senare på kvällen när jag gosar med Bosse ser jag att det rinner från höger öga och torkar honom... och ser att han har ett rött streck rakt över ögonvitan vid ögonvrån! SKIT! Det måste ju ha varit katten!

Han verkar ändå inte besvärad... bara jättetrött efter sin boot camp förstås så jag låter honom sova och tänker att jag tar tag i det imorgon bitti. Passade samtidigt på att rådfråga andra staffeägare och uppfödare om hur allvarlig denna typ av skada kunde vara - det är så bra att ha andra erfarna hundägare nära till hands! Jag fick svaret från ALLA att ta mig till veterinär snarast möjligt... usch så orolig jag blev.


 


Så på söndag morgon åkte vi till Albano och hade turen att vara på plats nästan först av alla så vi behövde inte vänta nåt alls! Bosse tyckte inte om att stå fasthållen på bord så jag fick brottas en del med honom - envisa hundjäkel! Men han var snäll som alltid. Veterinären kunde ändå konstatera efter droppar och koll med lampa att det inte var några skråmor alls på hornhinnan! Så himla skönt! Katten hade "bara" träffat det innersta ögonlocket vid ögonvrån så att den liksom klyvts... den trasiga biten låg liksom och simmade över ögonvitan ibland vilken fick det att se ut som ett sår rakt över den. Han behövde ingen medicin eller nåt annat utan biten kommer lostna av sig själv så småningom.


    


Resten av dagen låg Bosse bara och sov... inte pga ögat utan fortfarande den påfrestande cykelturen skulle jag tro. Jag var typ 2000 kr fattigare men sjukt glad över att Bosse haft sån tur! Han må vara en envis hund med guldfiskminne... men tur har han haft - det här var första gången i hans snart 3-åriga liv som vi besöker ett djursjukhus!


     


I bilen på vägen tillbaka kom världens oväder. Åska, blixt och dunder... och massor av regn! Bosse bara snarkade!

Av Johanna - 22 juli 2014 14:53

Idag fyller jag år tydligen... blev påmin om detta dagarna innan samt av min härliga familj som väckte mig imorse med frukost på sängen! På lunchen fick jag äran att få besök av lillasyster och lilla Molly! Blev bjuden på lunch och valpgos - bästa dagen!

Bosse funkar bra med Molly, hon är superduktig på att visa sig fjäskig så det är ju lovande, haha! Men när Bosse blir lite väl leksugen så är Molly fortfarande för liten för de buffligaste lekarna. Hälsningsritualen:


       


Sen fick jag vara valpvakt en kort stund, då var Bosse mycket lugnare... jag tror lillasyster har dåligt inflytande på Bosse om jag ska vara ärlig   


           


Ganska gulligt när man är rädd för märgbenet, haha!!



 

Men till slut kom Molly på att det va bättre att vara vänner:



 


Bosse tyckte nog att det var lite surt att inte få ha nåt ifred... inte ens sin egen filt....


               


Jag passade faktiskt på att filtträna lite när jag ändå hade Molly - superstörningen här!



 

Molly - blivande apportör?



 

Det blev lite bus också.... man vill ju göra som morbror:



 

Molly är verkligen en liten guldklimp! Lugn och trevlig, busig och framåt... och så klart supersöt! Längtar tills första utställningarna, det ska bli så kul att följa henne! Jag vet att hon har massor av aktiviteter framför sig - för en bättre matte än lillasyster kan jag inte tänka mig för denna lilla prinsessa!


Molly lämnade en liten present och Bosse somnade på stört när de åkt hem....


     


Puss på nosen!

  

Av Johanna - 20 juli 2014 19:07

Ja, ett mirakel har skett! Jag ska berätta mer....

Först vill jag berätta att Bibbis alla valpar har fått nya fantastiska hem och lilla monstret stannar hemma hos kennelmamma. Så härligt att se alla foton som läggs ut på par, singlar, familjer som hämtar sin lilla valp! Vilken lycka man läser i deras leenden och ögon! Man minns ju själv den där blandade känslan av nyförälskelse och jag-kommer-oroa-ihjäl-mig. Den är fantastisk!

Min lilla favoritflicka fick också ett nytt hem så klart... hos MIN LILLASYSTER! HOS MIN LILLASYSTER!!! Lilla miraklet, lilla favoritflickan fick bli en lite Molly.... Molly & Melker - smaka på den!

Jag är så glad! Jag är SÅ AVUNDSJUK! Men jag är så GLAD att hon blev en familjemedlem nära mig!!!

Min lillasyster (och kennelmamma Malin) lurade mig, sa ingenting på dessa veckor som de visste... luringar! I fredags åkte jag hem till mamma i Sthlm för att hämta hem lilla dottern som varit hos andra lillasyster en vecka. Vi skulle grilla lite då alla var lediga. Jag kommer dit, Bosse blir hänvisad till övervåningen (inget konstigt med det när han är busig) och jag sätter mig på terassen. Plötsligt står min lilla skitunge till lillasyster bakom mig med lilla prinsessan i sin famn! Jag bara dog! Tog henne i famnen och grinade... GRINADE! Jag grinar knappt när barn föds... men jo visst bölar jag fritt när jag får en valp till familjen! Suck! Jag är så kär!

Lilla Molly är så härlig till temperamentet också, lugn och gosig men ändå supernyfiken och tuff. Hon kommer passa perfekt i familjen med Melker!


Här kommer så klart en bildbomb från fredagens "grillkväll" (blev mest valpgos):


               


Hittar sin spegelbild


 


Noelia visar hur dammsugaren fungerar


       


Bosse och Molly myste också


 


Jo, vi grillade också


       


Bosse & Noelia


         


Lycka till med skatten!!!!


     


Lova ya!

  


Av Johanna - 20 juli 2014 18:59

Igår fyllde Bosses andra kull 6 månader... tiden går fort! Några har t o m hunnits ställas ut i gränna och senast i helgen blev lilla Cera BIR i Köping! Grattis!!

Nu har de i alla fall blivit 6 månader gamla, hurra hurra, hurra hurraaaaa!


Ruff


 


Phoenix


 


Cera


 


Bella


 


Nellie

(som jag tyvärr inte har någon nyare bild på)


 


Puss på er sötnosar!!!


Av Johanna - 17 juli 2014 09:32

Något jag ibland funderar över är hur långt jag skulle gå för att hålla min hund vid liv - alltså om han blev gammal, sjuk eller skadad. Hur självisk skulle jag vara? Eftersom jag ännu inte behövt vara med om detta är jag självklart okunnig i den mening att jag inte har egen erfarenhet att tala om - men jag hoppas att jag tänker likadant i framtiden som nu när jag säger att allt för många hundägare håller kvar sina vänner vid liv alldeles för länge - till nackdel för hundens välbefinnande.

Blir hunden skadad får jag hoppas att jag möter en veterinär som inte är velig i sitt utlåtande utan faktiskt kan råda mig till ett vettigt beslut. När min hund blir så gammal att han börjar halta, ha ont eller blir blind och döv - då får han gå. Han ska inte stanna hos mig som någon kuddvärmare bara för att jag tycker mig se en glimt av glädje i hans viftande svans då och då.

Jag blir uppriktigt sagt ledsen när jag ser gamla hundar halta fram, med oklippta klor, trötta ögon med sina ägare som vägrar släppa dem vidare. Jag får lust att både skrika och gråta. Det är inte värdigt!

Sen finns det alla dessa gråzoner med hundar som blir sjuka, får allergier - allt beror ju så mycket på hur sjuka de blir. Men om jag ska försöka hitta någon mittenväg genom gråzonerna så får jag en känsla av att man även vid dessa fall sliter alldeles för länge med att hålla sin älskling kvar. En hund som resten av livet ska gå på kortison, inte kan leka utomhus i gräset, alltid går med sockor på tassarna för att inte klia sönder sig (det kliar ju ändå!) eller måste till veterinären var och varannan vecka för behandling - är det värdigt för ett djur? Mår hunden bra? Är det verkligen roligt att ha hund då? Näe - det är inte roligt (och det är det ju inte alltid normalt sett heller...) och hunden känner ju av din oro, din nedstämdhet och ängslan. Du dammsuger varje dag, köper luftrenare, smörjer och tvättar din hund dagligen - ska det vara så att ha hund - är du lycklig? Är hunden lycklig?

Jag blir ledsen när jag läser på forum för t.ex allergiska hundar. Man söker efter nya metoder för att hjälpa sin vän - men inte ens veterinärerna har kunnat hjälpa. Ändå ska man fortsätta låta sin hund plågas medan man letar efter en lösning - ett mirakel?

Jag är inte hjärtlös, jag förstår att man vill göra ALLT för sin älskling... men ALLT kanske är just att befria sin vän från plågorna så snart det bara går? Man kan inte vara självisk i dessa fall - men allt för många har sina hundar enbart för sin egen skull. Hunden litar ju på att du ska ta rätt beslut när tiden är inne - då måste vi hundägare ta vårt ansvar och faktiskt ta det beslutet även om det känns onaturligt för en människa - men faktisk - det är den största kärlekshandlingen för ett djur som lider.


      


 

Av Johanna - 15 juli 2014 13:19

Idag fick Bosse följa med till jobbet. Inte för att vi ska göra något särskilt ikväll utan mest för att det är trevligt med hans sällskap - speciellt nu när de flesta är på semester... det är riktigt dött på kontoret!

På lunchen tog vi en promenad ner till Indra City. Det är en promenad på ungefär 30 minuter fram och tillbaka. Men det tar alltid lite längre tid med Bosse då vi vid dessa tillfällen besöker djuraffären. Rutinen är vägning (19,3 kg idag) och sen inköp av något smaskigt ben eller köttbit från frysen - oftast kalkonhals. Idag blev det något typ av revben tror jag... det uppskattades i alla fall.

Inne på affären tog vi även en kort runda för att se om det kommit in några nyheter. Bosse tycktes hitta massor som han ville ha med hem. Nya leksaker, godis... han ville även byta foder verkade det som...

Butikspersonalen blev alla påhälsade med skutt och puss... även de andra kunderna... som han kom åt vill säga.


         


På vägen tillbaka blev Bosse jättevarm. Det var verkligen varmt, fick själv ta av mig kavajen och gå i bara linne. Han strejkade demonstrativt vid varje skuggplats genom att lägga sig ner en stund innan vi kunde gå vidare.


   


Väl framme på jobbet igen blev det massa vatten och självklart det inköpta benet - glad hund!


 


I helgen var vi hos mamma och lillasyster i Sthlm. Jag tror att det var första gången vi slapp begränsa hundarnas utrymmen till varandra... det tog ju bara TRE ÅR! TREEE ÅÅÅR! Typ... Men skönt i alla fall att de nu kan umgås utan att leka hela tiden. Det finns hopp!


   


Lillasyster tog med båda på en promenad och lek i hundrastgården på söndagen innan hon skulle till jobbet... de var bra varma efteråt! Blev att duschas av med uteslangen... uppskattades inte av Bosse i alla fall...


       


Resten av söndagen tyckte Melker att det var sovdags... och när Melkers sovklocka har ringt då bör ingen störa... inte ens kompisen Bosse. Detta fick Bosse lära sig i söndags när han försökte få igång en sovandes Melker till lek... Melker sa till (så där högljutt som bara en grandis kan) och Bosse far iväg med svansen mellan benen... haha!! De löste det bra tycker jag. Bosse såg till att roa sig själv med några gamla leksaker som Melker lämnat på terassen istället... medan Melker såg ut så här en meter ifrån:


 


En skön helg....

Av Johanna - 14 juli 2014 14:21

Hipp hipp hurra, hurra, hurra, hurraaaaa!! Idag fyller karamellerna 6 månader och de ser precis så knasiga ut som man kan förvänta sig av en 6-månaders valp! Har ruskar fram lite foton på Facebook....


Polly


     


Bella (Geisha)


 


Bailey (Plopp)


 


Diesel (Dumle) i Norge


    


Ska bli spännande att se förändringen om ännu 6 månader.... 

Av Johanna - 10 juli 2014 12:49

Bosse är en riktig badkruka! Tappar han kontakt med marken så vänder han in direkt, så det är i och försig inte själva vattnet som oroar honom utan just tappat fotfäste. Ramlar han i från en brygga är det smått panik men han simmar, han kan simma.

Det här gör att jag försökt jobba med detta i snart tre somrar då det är skönt att veta ATT han kan simma, det är en bra motionsform och självklart avsvalkande under varma sommardagar.

Förra sommaren tog han i alla fall sina första frivilliga simtag när jag kastade ut en boll - jag blev så glad! Och Bosse blev så stolt! I sommar har han bara vistats på djupare vatten av misstag från en hal brygga....

Så igår tog jag hund och barn till en liten avskild sjö med strand för att träna på Bosses självförtroende. Kom på att jag ju köpte en flytväst på någon utställning förra året som jag fortfarande inte använt. Den fick följa med.


Bosse gör sig redo:


 


Som tur va så var det helt tomt på andra människor så jag kunde ha Bosse lös. Satte på honom flytvästen som han faktiskt inte brydde sig ett dugg om. Tog fram en ny boll jag köpt (ej anpassad för hund visade det sig efter att Bosse tog en stor tugga av den). Den finns på Stadium och man kan liksom "kasta macka" med den, den studsar på vattenytan. Bosse blev i alla fall helt galen i den och kastade sig mer än gärna efter den!

Jag började självklart med att kasta ut den så pass nära att han bottnade för att sedan skicka ut han längre ut. Barnen hejade på honom och berömde massor. Fick dock ganska snabbt byta ut bollen mot en tennisboll pga olycksfallet i arbete...


Ett av de första försöken:



 

Han var så duktig och man verkligen såg hur han växte! Inte för att Bosse behöver bli så mycket mer kaxig men ändå...


               


På nästkommande försök hade han kommit på att den där flytvästen var ju riktigt bra:


 


Nöjd kille:


     


Sen kom det lite andra badgäster så jag kopplade upp Bosse och han låg missnöjd på gräsmattan och stirrade på oss andra - stackarn...

Det blev i alla fall en bra början på badsäsongen!

Vad är det för blogg?


Om livet med en staffe. Här kommer jag berätta om alla våra äventyr med familj och hund och alla de aktiviteter som Bosse och jag är med om. Bosse är en Staffordshire Bullterrier som bor tillsammans med mig, min sambo och våra barn i Norrtälje.

Senaste inläggen

Kategorier

Lämna ett tassavtryck!

Något på hjärtat?

3 besvarade frågor

Vad letar du efter?

Arkivet

Datum och sånt

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2014 >>>

Sidor Bosse gillar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards