Då är man tillbaka i vardagen igen (nästan - barnens skola och aktiviteter har ju inte börjat än - tack och lov!) Många upplever jobbångest och känner att de gärna haft semester några veckor till. Själv känner jag mig oerhört mer morgontrött än annars men är riktigt nöjd med att komma tillbaka till rutiner. Jag har alltid, sen jag kan minnas tillbaka, älskat skolstart, hösten och allt det för med sig. Det är alltid en nystart på hösten på något sätt. Känslan av att man börjar om, börjar på något nytt och allt känns uppnåeligt.

På semestern går jag ner i varv (jag har uppenbarligen en bra på- och avknapp) men blir också ganska lat. Min egen träning samt Bosses träning blir förstås lidande. Samtidigt får han vila sig i form och jag kan spendera tid med mina barn och familj.

Vi har senaste dagarna inte gjort annat än umgåtts med familjen och badat massor!

Hemma hos lilla mamma där Bosse fick mysa med farbror Melker (och Storasyster portugisare Dino en av dagarna), vi plockade blåbär, badade och åt av mammas goda bullar - till frukost lunch och middag:

Hemma igen fortsatte vi sola och bada... och tog oss en tidig kräftskiva med goda vänner! Lika bra att passa på medan nätterna fortfarande är varma! Barnen lekte hela kvällen ute på gatan, bjöd oss på en dansshow och stannade uppe alldeles för länge!    Klockan 02:00 bröt vi upp, mätta, belåtna och glada - tack alla vänner!!

På söndagen var jag inte allt för pigg, men efter strandhäng och många dopp så målade vi lite panel och klippte gräs. Detta fick mig upp i varv och jag orkade ner på lydnadsplan en stund tillsammans med Kicki och Trixa. Vi promenerade dit och Bosse fick ta på sig viktmanschetterna igen - denna gång med vikt i. 2 kronor i varje manschett.

Ser lite roligt ut när han går med dem då kopplet är på - blir bättre rörelsemönster utan koppel. Jag skiftade mellan frambenen och bakbenen. Nu med vikt så backade jag också i tiden. Det blev ca 10 minuter per fram- och bakben.

På lydnadsplan blev det linförighet/fritt följ, ingångar och mycket platsliggning. Det fungerar bra när jag inte står allt för långt bort. Bredvid Trixa var det lite svårt att ligga också... han ville gärna vädra åt hennes håll så det blev många tillsägningar - men han låg kvar i alla fall och sänkte hakan i backen igen när jag sa till. Med Trixa vågade jag lägga honom lös också... måste ju testa det med - han och Trixa gillar verkligen varandra så det vore ju ingen katastrof om han skulle resa sig och springa fram till henne... inte mer än att jag skulle få backa i träningen IGEN! Men det gick ju bra - bara att träna på. Onsdag ska vi träna igen... om inte tidigare också.

Välkommen tillbaka vardagen!!!   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bosse finns inte hos oss mer. Det gör ont. Jag har ett hål i mitt bröst och gråten verkar aldrig sluta, tårarna är oändliga. Vi sörjer dig! Många frågar vad som hände och jag berättar här kortfattat. Det är en historia som är allt för vanlig men fö...

Bosse har aldrig tidigare uppskattat nederbörd, varken i form av regn eller snö. Men idag busade han verkligen i snön. Det var i och för sig bara nollgradigt och lagom med snöfall. För övrigt har han blivit riktigt dåligt aktiverad på senaste tiden...

Idag är ingen vanlig dag för idag är det Bosses födelsedag! Hurra hurra hurra! 5 år idag och det firar vi med att heja på lillmatte när hon spelar fotbollsmatch och en extra god middag ikväll med favoritingredienser som ägg och banan! Vi äl...

I måndags när Bosse hade sitt anfall skulle jag ha tränat egentligen. Men så klart ville man bara hem till sin gulle. Men igår kväll tog vi tillsammans en löprunda istället. Så värt! Skön löpning och kul att kunna göra det ihop!   Idag hade vi ...

Idag hände det som jag varit orolig för sen min sambo berättade om det konstiga anfall Bosse hade för ca ett år sen då jag låg på sjukhuset för min blindtarmsoperation... ännu ett anfall! Förra året, runt september, låg jag på sjukhuset då jag haft...