...för den fläskläpp du orsakade mig med din burdusa pansarkärlek...

Detta var straxt innan det var dags att debutera i rallylydnad - första tävlingen och med bara 5 veckors förberedelser i form av en grundkurs på måndagar på HundID i Arninge... vad håller jag på med!?  

Vi var på plats på Märsta-Sigtuna Bk tidigt... mycket tidigt! Det var oerhört många som anmält sig varför man delat upp klasserna, vi hamnade i andra starten med samling 13.00 - jag var på plats vid tio... var ju supernervös över att inte hitta, inte få parkering, inte fatta nåt alls....

Men jag hade även planerat långpromenad med Bosse, låta honom känna in stämning och lukter och klura ut hur jag skulle värma upp honom. Precis när jag parkerat såg jag dessutom att min instruktör från en del hundkurser gick ut på plan med sin Yxa för att tävla. Kul att jag hann se dem tävla...!

Bosse blev helt sönderstressad när han mötte alla störningar! Det var så mycket hundar, människor och rörelse! Samtidigt pågick agilitytävlingar som rallytävlingar så det var mycket störningar. Vi gick genast iväg en lång stund, var säkert borta över 1,5 timme.

Sen gick vi tillbaka till klubben och jag försökte få Bosse att göra några enkla ingångar och sittanden framför mig... han fattade ingenting!! Han kunde inte ens göra de enklaste sakerna... var skulle detta sluta!!??

Han fick sen vila i bilen en timme medan vi samlades och gick banvandringen. Banan var lätt men ändå trixig då man hade placerat flera liknande skyltar efter varandra på rad... samtliga skyltar med sitt framför men med olika ingångar och ibland sitt och ibland framåt... skit! Jag hade svårt att hålla reda på höger och vänster när jag tränade. Sen efter dessa kom en högerspiral tätt följt av ett slalom, tysksväng och ett dubbelslalom.... på slutet två 360 graders skyltar åt olika håll... ännu en gång en utmaning för min hjärna... älskade dock sista skylten innan mål: sitt och spring....!!

Jag hade start nr 15 av 18 eller kanske 19 ekipage. Tänkte först att jag skulle låta Bosse vänta i bilen till sista stund men ångrade mig och gick och hämtade honom ur bilen när nr 1 startade.

Började köra lite transportsträckor samt sitt framför och ingångar med honom... varje gång han tappade fokus så fick han pausa med ett läggande... sen frisignal och prova igen. För varje gång fick han lite längre fokus. Jag visade honom dessutom nya leksaken jag köpte till honom när han låg i bilen... och gömde den i fickan sen... och kampade lite... och gömde den... osv. Märkte i alla fall att detta var metoden att få honom i fokus... superkorta fokusövningar och läggande vid varje fokussläpp.

Sen blev det äntligen vår tur och mitt hjärta bankade, mina ben var spagetti och jag log osäkert mot Bosse och försökte övertyga honom om att det här var det roligaste som fanns!

Vi drog ut på banan och jag försökte andas lite vid varje skylt... det värsta var att kopplet trasslade in sig i Bosses ben redan vid skylt nr 2 och eftersom man blir diskad om man rör hunden så lät jag det bero och släppte ut kopplet så långt jag kunde så fick det släpa efter på marken... allt för att inte få sträckt koppel!

Jag minns inte ens om jag utförde skyltarna rätt eller i rätt ordning men jag minns vår bubbla! Bosse var med mig typ hela vägen! Jag var så glad när vi sprang i mål, så stolt över honom... och tacksam! Tror till och med att jag skrek tack till honom flera gånger medan vi kampade med den nya leksaken!!! Vilken känsla!

Fortfarande visste jag ju inte vilka poäng vi fått, jag hoppades självklart på att vi fått minst 70 som är nivån för godkänt men jag brydde mig inte så mycket. Jag var bara glad över Bosses prestation och den glädje vi hade just i detta nuet.

Lite bilder:

Nya leksaken (lite tilltuffsad):

När det väl var dags för prisutdelning och utdelning av alla protokoll så visade det sig att vi nådde ända upp till en fjärde plats... nästan pallplats och 94 poäng!!!! Helt galet! Helt galet bra debut!

Jag blev så glad över protokollet - vi hade inte gjort några fel någon av oss - några få poängavdrag bara för sneda sättanden och något på "nos" - vet inte vad han nosade på faktiskt...

Det bästa av allt var noteringen "Snygg bakdelskontroll, härlig kontakt"! Det gjorde mig stolt! Min guldklimp!    Poängen spelade verkligen ingen roll - de var däremot en stor överraskning OCH bonus!

Tack Bosse för att du är bäst!

På lördag kör vi nästa start på Haninge Bk - med startnummer ett! Undrar hur det påverkar oss.... spännande!