Måste bara lägga ut fotot jag fick från Petra Mets Kennel Cometstaff, hon hade lyckats få med mig och Bosse på bild ändå! Tack snälla du!

Det har varit en resa som gett både positiva erfarenheter samt några mycket negativa. Till det positiva tillhör mängden av intryck och lärdomar. Få stå i ringen med MIN hund på världens största hundutställning. Lära känna fantastiska människor som jag aldrig hade träffat annars. Se och uppleva England. Till det negativa tillhör den fruktansvärda bussresan och dess arrangörer som var helt likgiltiga inför vår oro och kritik, de saknade självinsikt och ödmjukhet och jag kan bara tycka synd om de personer som kommer att resa med dem i fortsättningen. MEN kanske även de lärt sig något.

Här kommer ett gäng med foton från dessa dagar, jag tror att bilder beskriver mer än ord:

(Glöm inte att trycka på bilderna för större format!)

Packning av bussarna 05:00 på tisdag morgon 5 mars:

På båten mellan Sverige och Danmark:

     Vid en rastplats:

             Härligt gäng i vår buss:

      På båten till Tyskland:

         Lite mer problem med bussen vi åkte med (tur att Malin kan det där med bilar):

Lunchen såg ut så här:

Hamnen i Frankrike:

Lite mer culinarisk lunch på båten till England:

Hundarna fick sitta kvar i bilen, arrangören missade att de behövde luft men anarkister som några av oss är löste vi situationen själva med hjälp av fartygspersonalen:

Bibbi och Bosse framme på Cruft´s 7 mars:

Så här ser bänkarna ut:

Här får hundarna kissa:

Lite hundar i ringarna:

En snygging som hjälpte mig att passa min väska när jag var i ringen: 

Shower:

Söta Bibbi och söta? Malin och jag   : 

      Staffemontern: 

Man kunde köpa te... konstigt: 

 Polisen på plats:   

Gick även förbi Grand Danois rasmonter, syrran har ju en:

Hälsning från Melkers syskon, nöff nöff (internskämt till lillasyster):

       Dags att åka hem efter en lång dag:   

Dag 3 fick vi hundvakt så då passade vi på att besöka London eftersom varken jag eller Malin varit där tidigare (notera ekorren i S:t James´s Park och djuravdelningen på Harrods!):

Malin skulle lära sig att dricka kaffe: 

Harrods djuravdelning: 

                 Kolla in bakelserna (till hundar):             

Ett trim mitt i butiken: 

Bosses nya matskålar och fina halsband/koppel: 

Tack alla som hejade och tänkte på oss, tack alla ni som var med på resan som lyckades vända många tråkiga stunder till skratt och tack Malin för att jag fick förmånen att ha Bosse i mitt liv!       

Idag blev det en tripp till London, vi fick hundvakt på hotellet så det passade fint. Har fortfarande bara en mobil att blogga från så jag fattar mig kort. Harrods husdjursavdelning var helt sjuk, uppdaterar med foton senare... Men där fanns det mesta!
Har ångest för den långa och tunga resan hem... Är dessutom livrädd för att bussföraren ska somna vid ratten... Gissar dessutom att de beräknat hemkomsttiden helt galet, tror att jag kommer få ta en till semesterdag. Katastrof säger jag bara om denna researrangör! Man kan inte annat än vara besviken, de har inte uppfyllt någons förväntningar.
Igår när vi promenerade hundarna fick jag i alla fall några fina foton på dem... så har jag nåt fint att visa innan jag kan börja blogga som normalt igen:

Sådär, nu har jag lyckats ladda datorn, fått sova och hunnit smälta alla intryck. Hittlls har resan bjudit på så många överaskningar i negativ mening att jag inte ens orkar berätta om dem på en och samma gång, de får portoneras ut lite i omgångar tror jag... risken finns att jag brister ut i ett raseriutbrott i annat fall. Jag kan säga så här, de så kallade researrangörerna har inte gjort sitt jobb rktigt så pass grundligt som man kunde förvänta sig. Däremot har vi haft ett fantastiskt resesällskap. Jag återkommer med betygsättning på resan vid annat tillfälle (när jag fått sova ut och vila upp mig).

Igår var det i alla fall dags att ställa både Bosse och Bibbi. Vi var på plats redan klockan 06.40 (de öppnade 07:00) då vi ville vara på det säkra att hinna (det har körts fel ett par gånger). Denna första utställningsdag fick en taxi köra före oss och visa vägen... skönt! Vi parkerade bussen på den jättlika parkeringen utanför NEC och tog med oss hundar och burar några meter bort för att åka med transfer buss som tar alla utställare mellan parkeringen och hallarna (vlken service!) Väl framme kände vi oss lite vilse men man behöver bara se ut som ett frågetecken för att någon engelsman eller kvinna självmant kommer fram för att fråga om man behöver hjälp... de är fantastiskt hjälpsamma här! Så vi hittade lätt till hall 2 och våra rngar (13 & 14). Tikarna skulle börja ställas redan 8.30 och hanarna 9.00 så vi han tyvärr inte fota varandra (jag filmade Bibbi lite bara innan jag skulle in). När vi  i alla fall hittade till våra bänkar genom att leta efter det nummer som hunden fått så fanns där utplacerat en nummerlapp som skulle sitta kvar ovanför bänken och en man skulle ha på sig själv. Det är verkligen ordning och reda här. Jag fällde upp Bosses tygbur och placerade honom där. Tur är det för jag har aldrig varit någonstans där det finns så mycket heta och agressiva hundar som i England... de ska tydligen vara så här, domarna gillar det! Sjukt! Bosse blev jättespänd men kunde i alla fall slappna av i buren. Annars är det meningen att man bara ska sätta hunden på bänken med de spända tygstyckena mellan hundarna och binda fast kopplet i en öggla på golvet.... jag förstår inte riktigt hur man tänkt att detta ska vara bra för hundarna? Men menigen är att besökarna på mässan ska kunna gå runt på utställnngen och titta i utställningsprogrammet efter hundarna och sen se dem uppställda i sina bås... besökarna kan alltså lokalisera de hundar som de vill titta på. Cruft´s är alltså mest för själva besökarna/publiken kan man säga.

Väl i ringen hur som helst så ställdes Bosse tillsammans med 16 juniorer. Det var så roligt. Bosse var jättetrött efter resan och timmarna innan själva utställningen men skötte sig så fantastiskt bra... ändå hade han en agressin jävel bakom sig. Vi blev inte placerade... vilket var väntat förstås och vi var lika glada ändå. De staffar som gick vidare var engelska samt med mer intryckta nosar. Det är mycket politik i detta i England.

Nu tar batterierna slut i datorn igen så jag får säga hej då och återkomma... först några foton:

Ska lägga upp massor av foton väl hemma..... kram på er som hejat på oss!!!!

Idag var det dags för Bosse och Bibbi att ställas på Cruft's 2013. Vilken spänning, nervositet och förväntan! MEN denna resa har verkligen inte gått smärtfritt, dagens problem är att elkontakten till datorn inte passar i adapter-helvetet så jag bloggar från mobilen! Vi försökte hitta en modernare adapter men det fanns varken på supermarket eller på hotellet (vad är det för fel på detta hotell, vill de inte tjäna pengar och ge god service?) För övrigt finns mycket att påpeka om vi nämner servicekänslan hos engelsmän(kvinnor). Hur som så tänker jag inte blogga om allt kul (och skitjobbigt) som hänt denna resa på min mobil. Ny plan är alltså ordentlig uppdatering imorgon. Cliffhangeeeer!
Just nu laddas datorn hos grannarna i rum 413 så imorgon har jag möjlighet att skriva av mig... förhoppningsvis hittar vi en adapter också.

Vi kom fram ikväll till Birmingham klockan 20:00 engelsk tid efter miss efter miss under hela resan från början till slut. Just nu är vi så trötta och utmattade att vi bara hade mat i sikte och att få promenera hundarna innan vi stupar i säng. Bussresan har bestått av motorhaverier, förseningar, felkörningar och jäkligt dålig planering av arrangörerna från första början tyvärr.

Just nu som sagt är det bara sömn som gäller då vi ska ställa ut hundarna imorgon bitti. Så mera text och framförallt foton kommer då.

Återkommer! Önska oss lycka till imorgon!!!!

Åkte hem tidigare från jobbet för att hinna med det sista innan vi drar. Passade på att promenera till vet. så att Bosse skulle få sig en lånkörare innan den långa bil-/bussresan. TUR att jag inte badade honom igår, med all snösmältning så var han helt svart av lera undertill när vi väl kom till vet.

  I väntan på att få en tablett nerkörd i halsen med våld (tycker man medicin smakar illa så gör man!)

När vi väl var hemma så var både Bosse och jag rätt trötta men det var bara att se förbi detta, ska man vara fin får man lida pin. Upp i badkaret på ovanvåningen med 20 kg hund i famnen... ni ska inte tro att han självmant går upp för den trappen... många hemska scener har utspelats i det där kaklade rummet.

Fast denna gång verkade han faktist njuta lite av min massage. Så jag passade på att shamponera två gånger. Lite stött var han dock efteråt, en blöt staffe är en olycklig staffe!

  Visst ser han lite besviken ut...

Resten av kvällen som följer är det att hämta barnen från respektive träningar, umgås lite, äta mat, lägga barnen, hämta upp Malin och ta oss mot Göteborg.

Detta blir min sista uppdatering innan jag har wifi igen, förhoppningsvis på hotellet i Frankrike imorgon kväll.

Kram på er!!!!

Imorse när väckarklockan ringde 05:30 tittade jag på den (innan jag snooza 40 gånger som vanligt) och min första tanke var "Nu är det ett dygn kvar tills jag får blunda igen"... väl på bussen imorgon bitti kan jag sluta ögonen igen för att ta mig en tupplur.

I bilen på väg till jobbet slog en tanke mig. Det här är ju en sån där resa som många gjorde som ungdomar. En äventyrsresa bara på egen hand eller med en vän. Bara åka iväg till ett land utan att tänka på någon annan än sig själv. En ego-resa. Jag har inte gjort någon sån här resa när jag var ung, Visst åkte jag på charter en gång med min bästa vän, en gång med en tidigare pojkvän och senare en gång med en massa vänner på en galen Kos-resa. Men jag har aldrig tågluffat, åkt som aupair, rest på språkresa eller något annat bara för min skull. Detta blir det första och jag är 34 år gammal! Jag tror att jag faktiskt var för feg som ung, jag trivdes bäst hemma och vi reste ju ändå mycket med mina föräldrar. Det var allt från att bila runt i Europa, Norra finland eller ända till Marocco! Så vanan att resa i bil har jag och jag uppskattar det. Man hinner se och uppleva så mycket mer! Det ska bli spännande att se den Engelska landsbygden och städerna vi åker igenom. Att jag dessutom aldrig varit i England gör denna resa väldigt spännande!

Igår kväll när jag packade smög Bosse omkring mina ben hela tiden. Han förstår nog att något är på gång. "Vad håller matte på med? Ska hon åka utan mig? Ska vi på utsällning imorgon?" Stackarn... han ska bara veta vad som väntar honom ikväll - duschen!! Tycker nästan synd om honom, haha! Han blir uppriktigt sagt besviken på mig när jag tvättar honom. Sist blev han så sur att han kissade ner sin nytvättade bädd. (Han är rumsren).

Nästa gång jag skriver har vi säkert redan passerat Danmark, Tyskland och större delen av Frankrike. Jag har laddat bilen med dryck och mat så nu är det bara att tuta och köra!

Wish me good luck!