Efter 3 veckor i Thailand är det skönt att vara hemma i trygga Sverige där hundarna trots allt har det relativt bra trots att jag kan tycka att hundar i Thailand mer är riktiga hundar och lever i harmoni med människorna där. Lösa springer de på stränder och gator men oftast inga längre sträckor då de har sina revir och ofta ägare i någon restaurang eller butik. På Koh Samet var hundarna harmoniska, nyfikna och på inget sätt alls störda över alla människoben som gick rakt över dem då de sov på trottoarerna. De kom gärna och tog sig en tupplur bakom min solstol som gav lite skugga och de var noga med att först gräva en liten grop där bakom för att komma åt svalare sand. Loppbitna och med skabb var de nästan alla. En del hundar med skador som var otäcka. Men vi fick lära oss att man inte avlivar djur, det är mot deras tro. Om en hund eller annat djur blir sjukt eller skadat lämnar man det till munkarna vid närmaste tempel där hunden får ev. vård och mat tills den självdör. Otäckt och oetiskt i våra ögon kanske men helt i sin ordning här. Man har inte rätt att ta ett annat liv, oavsett djur eller människa, oavsett skadad eller sjuk.

I storstäderna som Bangkok och Hua Hin var det färre hundar och de tycktes även vara mer skygga, vissa till och med strykrädda såg man. Här var det inte samma avslappnade inställning till hundar utan man verkade tycka att de mest var ohyra. På Koh Samet såg man istället ofta hur alla matrester på restaurangerna portionerades ut till hundarna och det var inte alls fult att mata dem från borden om man ville. I Hua Hin stötte vi dessutom på en lite butik som sålde hundvalpar, renrasiga småhundar. Dessa låg i burar utan sin mamma, ibland en och en och någon gång tillsammans med ett syskon eller annan valp. Blev så ledsen av att se detta. De låg på bara golv eller galler. Jag frågade hur gammal en valp var. Den var 36 dygn... alltså knappt 4 veckor!

De hundar som thailändarna köper i butik verkar bli små maskotar, gosedjur som man klär upp i kläder och bling bling. De bärs omkring i väskor och i famnar. Vad de måste svettas i dessa kläder! Man har inte samma syn på djurhållning som i Sverige - det är tydligt.

Träffade på en härlig engelsk bulldog på ca 9 månader i Hua Hin i alla fall... den var inte utsmyckad... men heller inte ägd av nån thailändare. Vackraste bulldogen jag träffat!

På Koh Samet hittade barnen en valpkull på 8 valpar som var fruktansvärt loppangripna! Varje dag satt mina barn och plockade loppor av dem, gav dem vatten och hade dem sovandes i sina famnar - mina små hjältar!

Många hundar träffade vi på och jag säger som en amerikan vi träffade på vår resa - "varje barn har rätt att ta med en valp från Thailand". Tänk om det vore möjligt!

En hund utmärkte sig på Koh Samet och stal mitt hjärta lite extra. Jag kallde honom tjuven då han snodde allt som kom i hans väg. Min kaffemugg, nästan min plånbok, en fotboll från några barn och ett par flip flop från en thailändsk kvinna som jag lyckades återfå med lite klappar i utbyte. Han var mycket charmig!

En underbar resa på många sätt och samtidigt en påminnelse om hur hundarna har det i våra olika länder! Nu ser jag fram emot att planera nästa års tränings- och tävlingssäsong med Bosse!

Äntligen hemma igen efter 3 veckor i Thailand! Hämtat gladaste hunden EVER på hundpensionatet och gosat massor! Dags att uppdatera bloggen igen... sorry för uppehållet. Mera kommer snart! Promise!?

Imorse lämnade jag skruttprutt på Norrsunds hundpensionat... vi ska till varmare breddgrader! Men innan detta tog jag en långpromenad med Bosse i snön som äntligen kom!
Ps. Första gången på många år jag missar Stockholms hundmässa... tråk! Men lycka till nu alla som ska ställa ut sina älsklingar eller tävla i annat!

Ikväll tog jag ett nytt besök på rastgården. Tyvärr blev vi ensamma hela halvtimmen vi var där... men hade störtkul ändå. Bosse fick jaga bollar och även träna uppletande när jag gömde bollen på kluriga ställen i mörkret.

Ikväll var vi för första gången på nya hundrastgården vid Lommaren. Först var vi ensamma i mörkret men sen kom en kvinna med två beagletikar. Tänkte först att jag går men när jag hörde att det var två lite mogna tikar så tog jag chansen att träna hundumgänge med Bosse. Det gick så klart jättebra och tikarna var duktiga på att säga ifrån... och Bosse lyssnade jättefint... även om han har minne som en guldfisk! Blev lite stolt!

Idag kom det lite snö och det var frost i gräset. Vi tog en promenad i lillskogen runt kvarteret. Bollen fick följa med.

Sen blev det film och bullbak med barn och deras kusiner.

Nu ska jag läsa Brukshunden... mycket intressant läsning i detta nr.

Har arbetat hemma idag och har då haft möjlighet att lägga in lite pauser som inneburit träning för Bosses del - perfekt kombo! Körde lite filtträning först. Håller fortfarande på att klicka in filten. Han klarar inte riktigt av att jag flyttar den allt för långt bort - då missar han poängen och fattar inte alls vad han ska göra. Hans frustration övergår då till skall. Här har vi en staffe som kan skälla! Senare när jag märkte att han var trött tog jag fram filten och bad han sova på den istället - vilket han gärna gjorde... då fick han lätt beröm och lite små smulor av godis att äta på filten... sen sov han vidare. Så även att berömma rätt sinnesstämning på filten är på gång. Här nedan lite "hitta filten":

Sen tränade vi lite uppletande. En utmaning är att Bosse ska förstå att det kan finnas fler saker än en att hitta i skogen, jag vill kunna skicka ut han flera gånger. För att lära honom detta lägger jag ut flera föremål hemma först. Utmaningen där är nu inte att hämta in alla föremål utan att han tar ett och beslutar sig för just den första han ser. Just nu försöker han ibland ta flera i munnen samtidigt (slippa springa ut så många gånger då...) eller så ångrar han sig och byter föremål på vägen - inte ok. Så belöning endast när han målmedvetet väljer ETT föremål i taget och kommer in med det. Så här såg det ut typ 10 gånger innan poletten trilla ner denna gång (det är totalt 5 föremål att hämta in):

Till slut kom alla 5 föremål in EN I TAGET!   

Ikväll blev det även en rejäl löprunda tillsammans med Tessan - 11.4 km på backig skogsslinga! Missbedömde vädret bara... attan vad kallt det var! Trodde på +3 och så var det typ -3... men det gick bra och Bosse körde på skitbra! Hade honom för första gången på 1 år i bältet med expanderkopplet - och det funkade nu! Tidigare har han ju mest sprungit runt mina ben men nu fattar han att han ska ligga på före mig! Det var bara sista 2 km som han började bli trött och inte drog på längre... duktiga hund!! Det här med barmarksdrag kommer gå hur fint som helst! Hade lite hurtiga foton på mig, Bosse och Tessan också med datorhelvetet vill inte samarbeta så.... men två foton från Instagram blev det (Bosse och jag sitter på köksgolvet efteråt... och Tessan va lika trött som vi)

Puss på nosen och trevlig helg!   

Blev ännu ett löppass denna vecka då svägerskan Kia hade detta i sin programering... tur för mig! Körde knäböj och lite annat först i Fattigmansboxen (vår egen box) med Tessan och sen blev det löpning med Kia och Bosse!
Helt slut var jag när vi väl var tillbaka på yttertrappan... jag trött... Bosse lerig. Tråk att inte snön kommit än... är så mörkt, grått och blött. Reflexer behövs mycket nu!

Väl hemma blev det mat för mig men Bosse fick tyvärr vänta. Vill ju inte ge maten allt för nära löpningen med risk för magomvridning. Bosse blir oerhört besviken när maten inte serveras genast... så här olycklig är man när matte sölar med maten: (glöm inte att höja ljudet)