Har aldrig varit i behov av sponsring först nu. Ekonomin säger att det blir tajt med en resa till England i mars och det vore bra med någon eller flera sponsorer. Vem kontaktar man och vad har jag att ge tillbaka, tacksamhet? Personliga sponsorer så som föräldrar och vänner skulle jag aldrig kunna be om, jag är vuxen och klarar mig själv. Men om något företag vill göra affärer med mig så är jag idel öra.

Har skickat ett mail till ett antal företag i Norrtälje men också många nätsajter som säljer hundprylar eller hundfoder för att söka sponsring till oss båda som åker. Tänker att det måste finnas någon som är intresserad av att synas i Engelsk tv eller bli omnämnd i min blogg eller Malins hemsida? Tänkte köra ett bloggmarathon under Cruft´svistelsen. Vi får väl se om intresse eller bara god vilja finns?

Om någon där ute som läser detta vet mer om sponsring och har några bra tips så är denne välkommen att höra av sig!

Har anmält mig till lite olika kurser till våren. Tävlingslydnad, lydnadshelg och spårhelg. Senast gick vi unghundskursen hos Jenny på Hundägarskolan där jag även gick valpkursen. Det var jättebra men tyvärr går fortsättningskurserna på måndagar, nästan alla kurser man vill gå runt om i Stockholm går på måndagar? Varför?

Så nu ska jag prova på Hundskolan i Roslagen som jag hört mycket gott om. Har också anmält mitt intresse för nybörjarstart i agility på olika klubbar och skolor, få se om dagarna passar när de går igång.

Först och främst innan vi kan gå någon kurs alls där hunden behöver vara lös måste Bosse (och jag) lära sig hur man går förbi andra hundar och barn också för den delen utan att inbjuda till lek varje gång! Bosse är lite för glad för sitt eget bästa brukar jag säga - det är inte alla som uppskattar det. Så, då ska vi gå kurs! Det blir ett klipp-kort på fem gånger och jag får styra dagar och tider själv - kanon! Idag skulle vi haft första träningstillfället, vad händer. Moder natur kommer in och ser till att det blir -20 grader! Ledsen hund med köldkramp i tassar går inte att träna så det blev att boka om.   Men det är ingen brådska. Samtidigt behöver vi ju ändå träna vidare inför utställningen i England. Det blir att träna "stå" i längre stunder inomhus, lite roliga trix med klicker och bara vara.

Då var Bosse kvalificerad till Cruft´s 2013. Jag förstod inte riktigt vad det innebar men började läsa på veckan efter Stockholms Hundmässa. Mer och mer började jag förstå att det ändå var ganska stort. Man kan inte som utländsk utställare bara anmäla sig utan man blir "inbjuden" genom de olika kvalificeringsutställningar som går en gång per år i varje land i Europa. I varje ras kvalificeras två juniorer och två öppenklasshundar. Att få möjligheten att åka med hund är fantastiskt och och dröm för många. Själv är jag inte så pass inbiten utställare än att jag kan känna samma sak men kände ändå ett ansvar över att åka och representera vår ras från Sverige. Att få möjligheten och sen tacka nej kändes nästan oförskämt? Dessutom tänkte och funderade jag på om jag någonsin skulle få chansen igen.

Jag började forska kring resan, hur tog man sig till England med hund? Flyga visade sig vara uteslutet då man inte kan flyga med hund på vanligt sätt till varken England eller Irland på grund av deras regler kring införsel av djur. Då hade man behövt skicka hunden som frakt som hade kostat mellan 7-10 000 kronor! Sen hade det tillkommit kostnader för min flygbiljett, hotell, mat osv. Dessutom att skicka Bosse med ett flyg som jag eventuellt inte ens själv skulle sitta i kändes oroande. När jag googlade vidare visade det sig av andras reseberättelser att de flesta åkt bil genom Danmark, Tyskland och Frankrike för att där ta båten över till England. I England kör man vänstertrafik, att köra själv från Dover till Birmingham där utställningen går på mässan NEC kändes obefintligt!

Efter jul pratade jag och Malin mer om resan och insåg att vi missat att ansöka om ATC numret som man behöver ha på hunden för att anmäla sig till Cruft´s! Man skulle ha skickat in ansökan om ATC senast 21 december för att vara säker på att hinna!! Båda var fortfarande osäkra på om vi ens skulle ha råd att åka men vi bestämde oss för att posta ansökan dagen därpå och hoppas på att det skulle hinnas med och att pengar skulle ramla ner från himlen.

Runt nyår meddelade Malin mig om att hon avstår från att åka, det skulle bli för dyrt. Jag kände likadant och vi båda anmälde oss till utställningen i Strängnäs istället som skulle gå samma helg som Cruft´s.

Nyårsveckan semestrade vi i familjen i Järvsö och väl hemma igen fick jag mail om att jag fått ett ATC nummer!

Jag ångrade mig, kände att jag måste åka, detta är ett tecken. I samma veva fick vi vår bil såld, vår bil som bara stått, ingen hade velat köpa den och nu plötsligt (med ett underpris) fick vi den såld! Ännu ett tecken och extrapengar. Jag skickade in anmälan till utställningen och meddelade Malin att jag åker ändå, med eller utan henne. Jag hade även hittat ett företag som åker på utställningsresor med buss runt om i Europa, Championresor. Denna resa var överkomlig i pris OCH man slapp köra själv! Malin fick också sitt ATC nummer efter lite om och men och hann anmäla sig sista anmälningsdagen 14 januari. Även hon tog beslutet att ändå försöka komma iväg.   

Vi betalade in handpenningen till Championresor och hoppas nu att det övriga ekonomiska ska hålla. Sponsring har vi lagt ut trådar om och vi har en månads samlande och sparande på oss.

Efterforskningar kring alla vaccinationer, hundpass och rutiner pågår. Det är inte helt lätt att få svar från Engelska myndigheter, jag som trodde att Svenska myndigheter var byråkratiska! Dessutom behöver vi kolla upp vad som gäller i Danmark, Tyskland och Frankrike. MEN vi är i alla fall på väg! Cruft´s - here we come!