Igår kväll, tisdag var det dags för ringträning igen och denna gång var A-L Munkvall på plats! Hon är mycket professionell och duktig på sitt område och jag har stor respekt för hennes erfarenhet. Däremot är hon inte den mest pedagogiska personen jag träffat. När jag lämnar ringträningen denna gång har jag fått med mig mycket bra saker men jag kommer också på varför jag blev så arg på min första utställning när hon dömde ut Bosse. Det var egentligen inte att han inte hade vuxit klart i käken ännu utan sättet hon sa det på. Hon bara slängde ur sig orden "det är ingen idé att du ställer honom, han kommer bara bli diskad" på ett sätt som att jag bara var vatten värd... och ja, det är så hon ibland uttrycker sig. MEN kan man se förbi detta, tycka att det är okej att känna sig som dummast i världen när hon talar till en, så är hon faktiskt fantastiskt duktig.   

Det var en bra kväll. Bosse började förstås första timmen med att trilskas, sjunga ut sina sorger och dra mot allt och alla, men sen släppte det. Jag har kommit till insikt att Bosse helt enkelt behöver lite mer tid innan det är dags att äntra ringen. Jag har ju alltid varit i väldigt god tid till alla utställningar så han har automatiskt alltid fått denna tid. Jag behöver nog se till att det alltid blir så i fortsättningen. 

Bosse hade inga problem med att jag satte upp han på trimbordet denna gång, jag fick hjälp av Sagas matte som kände igenom honom - tack. Han stod krokigt och lite ostabilt, men han stod kvar och det var gott nog för mig!

Saga och matte:

A-L Munkvall påpekade också för mig något som jag inte alls visste, Staffar är en "frontras". Detta betyder att man alltid ställer dem med fronten mot domaren. Snacka om att jag har noll koll, jag har låtit Bosse stå lite hur han vill eller så har jag bara gjort som de övriga i ringen... och det har INTE alltid varit med fronten fram!

Bosse i "frontställning":

Jag försökte få till lite fotografier på Bosse från sidan också, detta i slutet på timma två, så han tappade lätt fokus:

EliteStaff´s Sofie ville att jag tog lite foton på Balder också och det gjorde jag gärna, sötare björn får man leta efter... vore han inte så stor så skulle jag stoppat honom i bakfickan och gått hem! Även han tycker att trimbordet är lite läbbigt:

Bosse ser nästan lite ynkligt spinkig ut jämfört med Balder, kanske ska ta och öka på maten? Hur som helst var det en kanonkväll med bra råd och välbehövd träning! Alla som var med på träningen var så snälla och hjälpsamma, då blir man glad!

                      Bosse gäspar med blicken mot de som fortfarande håller energin uppe i slutet av kvällen...