Ikväll tog jag ett nytt besök på rastgården. Tyvärr blev vi ensamma hela halvtimmen vi var där... men hade störtkul ändå. Bosse fick jaga bollar och även träna uppletande när jag gömde bollen på kluriga ställen i mörkret.

Ikväll var vi för första gången på nya hundrastgården vid Lommaren. Först var vi ensamma i mörkret men sen kom en kvinna med två beagletikar. Tänkte först att jag går men när jag hörde att det var två lite mogna tikar så tog jag chansen att träna hundumgänge med Bosse. Det gick så klart jättebra och tikarna var duktiga på att säga ifrån... och Bosse lyssnade jättefint... även om han har minne som en guldfisk! Blev lite stolt!

Idag kom det lite snö och det var frost i gräset. Vi tog en promenad i lillskogen runt kvarteret. Bollen fick följa med.

Sen blev det film och bullbak med barn och deras kusiner.

Nu ska jag läsa Brukshunden... mycket intressant läsning i detta nr.

Blev ännu ett löppass denna vecka då svägerskan Kia hade detta i sin programering... tur för mig! Körde knäböj och lite annat först i Fattigmansboxen (vår egen box) med Tessan och sen blev det löpning med Kia och Bosse!
Helt slut var jag när vi väl var tillbaka på yttertrappan... jag trött... Bosse lerig. Tråk att inte snön kommit än... är så mörkt, grått och blött. Reflexer behövs mycket nu!

Väl hemma blev det mat för mig men Bosse fick tyvärr vänta. Vill ju inte ge maten allt för nära löpningen med risk för magomvridning. Bosse blir oerhört besviken när maten inte serveras genast... så här olycklig är man när matte sölar med maten: (glöm inte att höja ljudet)

Är grymt sugen sen länge att köra drag med Bosse! Funderar på att avancera våra löprundor till riktig linlöpning med expanderlina, lära in kommandon som att dra på , höger, vänster osv. När vi kan detta avancerar vi till kickbike eller t o m cykel om jag törs! Barmarksdrag över huvud taget känns som säkrast att börja med. Sen kan man ju köra på med skidor på vintern om man har snö... men då krävs lite teknikträning ensam på skidorna först gissar jag.

Hade ju en idé i somras om att köra inlines efter Bosse - det kändes som en bra idé efter att han dragit omkull mig på cykeln ett par gånger... jag menar på inlines hade jag ju inget att trilla av ifrån liksom. Jag lånade ett par inlines av Tessan först... tänkte att det kan vara bra att prova lite ensam först... hur svårt kan det vara liksom. Min dotter på 9 år tog på sig sina och vi drog ut på gatan utanför huset- Alltså! Nej, det är inte plättlätt direkt! Jag åkte fram och tillbaka till vår lilla återvändsplan ett par gånger, såg mest ut som en gammal tant ute på sin första rullatorpromenad och hade ångest över varje litet gruskorn jag såg på asfalten! Hur fan bromsar man hann jag tänka innan jag for in i grannens staket. Min dotter tyckte jag var lite pinsam och rullade lite före... inget stöd där inte! Jag lämnade tillbaka Tessans inlines och bestämde mig ganska snart därpå att det där med inlines kunde andra få hålla på med... jag har aldrig varit särskilt duktig på skridskor heller.

Men löpning är ju som sagt inget problem... älskar att springa i terräng så där kan vi börja!

Nu har jag och Ewa på RBK startat en träningsgrupp på facebook också för de som är intresserade av drag - perfekt, då har man fler att träna ihop med, dela med sig av tips och erfarenheter. Ser verkligen fram emot detta! Till våren/sommaren 2014 ska jag önska mig en sån här:

Och sen måste jag köpa en ordentlig sele till Bosse också... antagligen måttbeställd då han inte har de där vanliga propotionerna. Alla standardselar är ju anpassade efter kroppstypen schäfer i olika storlekar...

Jag tror att en hjälm och lite andra skydd är bra att ha också när man väl börjar köra på kickbike. Åh, vad roligt!!

Igår kväll var det sista tillfället och avslutning på allmänlydnadskursen där jag går som hjälpinstruktör. Största förändringen i gruppen är ju helt klart hur hundarna nu kan slappna av med varandra... många av dem tyckte det var jättejobbigt att vara i samma rum med andra hundar i början - igår la sig några av dem och sov på golvet! Då blir man lycklig! Största utmaningen för hundägare är helt klart att ta instruktioner och applicera dem på sin hund och detta i rätt tidpunkt. Det är jättesvårt! Det blir mycket tjat om timing och att vara beredd med belöningar. Men det gör ingenting så länge viljan och ambitionen finns där - och den finns! Då lyckas man till slut - och när det händer så blir man ju så glad!

Nu ska jag drömma vidare om allt jag och Bosse ska hitta på i framtiden!!!

Just nu är det verkligen paus i all träning. Ganska naturligt med tanke på att det är kallare ute, Bosses parningsresa på en vecka och i december kommer jul och resor med allt vad det innebär. Vi får fortsätta träna kontakt, hundmöten och passivitet under tiden istället - vilket vi behöver!

När jag hämtade upp Bosse i fredags var jag så rädd att han skulle ha förändrats massor! Men han är som vanligt, verkar tycka att det är skönt att vara hemma, är lite mer efterhängsen än vanligt (vilket jag i o f gillar) och allmänt trött. Klart man är trött efter en sån resa!   Vi har ju inte stött på så många hundar efter att han kommit hem men han verkar som vanligt - skönt! Kanske något mer luktfokuserad... men svårt att veta efter bara några dagar. Båda kennlarna utryckte att det var bra val av mig att välja annan parningsort än hemma - han har en höd könsdrift. Han hade i alla fall skött sig bra och de tyckte han var supertrevlig - då blir man stolt som hundägare!

Planen för januari är i alla fall att fortsätta träna filten, passivitet, ligg, frisignal, godistransporter, fokus, hundmöten och allmän vardagslydnad. Sen ska jag spana efter roliga kurser i agility och träna lydnaden på klubben - eventuellt börja träna in lite nya moment också. Men just nu är det verkligen paus... lite tråkigt men samtidigt skönt. Men man blir lite avtrubbad... man har ju inget flow direkt när man får för sig att träna något litet moment.

I helgen blev det träning (av mig), hälsade på hundpensionatet som Bosse ska vara på i december en del (sååå fint!), långpromenader, halva släkten var på besök i söndags - min halva som mest består av fruntimmer. Bosse blir så lycklig när vi får besök av de han känner... man verkligen ser hur han tror att alla kom bara för hans skull! Senaste fruntimret i skaran är lilla systerdottern Noelia på 9 månader som för ett tag sen börjat krypa. Bosse älskar henne! Det ska pussas... helst hela tiden och överallt. Problemet är att han inte är så försiktig så han liksom välter henne... tur att hon är tuff och griper tag i läppen på honom när hon surnar till... haha! Så viss tid av söndagen fick han vara i rummet bredvid med kompostgaller emellan. Hur gör ni andra när ni tränar hunden att umgås med så små barn - hur får ni hunden lite försiktigare?

Nu är gigolon äntligen hemma igen efter en veckas bortamatcher. När jag mötte upp honom så var han superglad men ska jag vara ärlig så var jag nog gladast.
firade hemgången med tjurmuskel i bilen och sedan lite lyxshopping på Arken zoo.

Tack för tipset Emma och Jennie... har redan den som doftar melon hemma... men detta shampo doftade också helt underbart! Hon på affärn upplyste mig om att man ska spä ut shampot vid användning... jag som redan innan tyckte den var dryg!!
Väl hemma blev det märgben framför brasan.... myyyys!

En vecka har gått fort. Men det har varit tomt utan mitt lilla mongo (ursäkta språket). Jag har haft stunder av rastlöshet när jag insett att jag inte har någon att promenera, träna eller tänka på. Jag till och med lånade en annan hund en kväll när det var dags för löprunda... snacka om abstinens!
Imorgon får jag i alla fall hem min lilla playboy... han har tydligen gjort ett bra "jobb" på båda kennlarna och allt har fungerat smärtfritt. Är på riktigt orolig för vad jag får hem för hund... kommer han vara annorlunda? Tänk om han är helt galen... ylar nätterna igenom och vill tillbaka till sina babes?? Usch! Skräcken påtaglig!